År 2050 kommer vi vara 10 miljarder människor. Kan vi producera mat till så många utan att förstöra planeten?
Omställningen
Det råder ingen tvekan: den globala matproduktionen måste förändras. Och det finns inte så mycket tid att göra det. Men går det? Kan vi ställa om till hållbar matproduktion innan det är för sent?
Om du frågar oss, den svenska livsmedelsindustrin, så är svaret ja. Är vi helt hållbara? Nej, inte än. Men vi är på väg och det går fort. Redan idag tillverkar vi högkvalitativ mat och dryck på ett sätt som minimerar den negativa påverkan på klimatet och miljön.
Vi tror att precis som mat så är kunskap bäst när man delar den med andra. Med ”Eat a Swede” vill vi dela med oss av hur svenska livsmedelsproducenter arbetar för att ställa om till hållbar produktion. Vårt ”hemliga” recept är inte hemligt alls; det är lika delar innovation, teknologi, forskning, samarbete och hårt arbete. Vårt recept går att kopiera och det hoppas vi att många gör.
Omställningen är möjlig. Jag vet det för att den svenska livsmedelsindustrin ställer om här och nu. Ja, vi måste öka takten, allihop: lantbrukare, producenter, handeln, konsumenter. Ju mer vi delar och samarbetar med varandra, desto bättre. Och jobbar vi tillsammans kommer vi lyckas – utan att en enda svensk behöver ätas upp.
Lars Appelqvist,
Styrelseledamot
Livsmedelsföretagen är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla som producerar mat och dryck i Sverige. Våra 800 medlemsföretag sysselsätter 55 000 personer och utgör tillsammans Sveriges tredje största industri.
Detta är svensk livsmedelsproduktion
Svenska livsmedelsproducenter jobbar förebyggande för djurskydd, smittskydd och god djurhälsa, och vi har en av världens mest långtgående djurskyddslagstiftningar. Djuren på svenska gårdar får i så hög utsträckning som möjligt behålla sitt naturliga beteende. Svanskupering på grisar är förbjuden, flockdjur har alltid sällskap och får och kor betar ute under sommarhalvåret.
Sverige har världens högsta standard för livsmedelssäkerhet. I Sverige samarbetar producenter och myndigheter och utför regelbundna kontroller och uppföljningar av livsmedelsproduktionen. Så när du äter svensk mat kan du känna dig trygg.
Ökande antibiotikaresistens är ett allvarligt problem i många delar av världen men inte i Sverige. Sverige har friska djur och friska djur behöver inte antibiotika – därför tillåter vi inte antibiotika i förebyggande syfte. Resultatet är att Sverige har EUs lägsta användning av antibiotika.
I Sverige är det förbjudet att behandla frukt och grönsaker med kemiska medel efter skörd för att förhindra angrepp av svamp och andra skadegörare. Det är inte heller tillåtet att desinficera åkerjorden mot nematoder. Vår växtodling är bland de renaste i EU och våra trädgårdsprodukter innehåller inga eller mycket låga rester av bekämpningsmedel.
Utsläppen från svenskt nötkött är 25% lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen i EU är i sin tur cirka 60% lägre än den globala medelproduktionen. Svensk mjölkproduktion ger 44% lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med världssnittet.
Energin som den svenska livsmedelsindustrin använder i sin produktion är bland den renaste i världen – bara 1% kommer från fossila bränslen och resten består huvudsakligen av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft.
Matsvinn är en av de största klimatbovarna i det globala matsystemet. I Sverige har livsmedelsindustrin jobbat hårt med att minska sin del av matsvinnet. Av det totala matsvinnet i Sverige idag står industrin bara för tre procent.
Den svenska livsmedelsindustrin har sedan många år ett nära samarbete med facken kring trygghet och säkerhet på arbetsplatsen. Alla medlemmar i Livsmedelsföretagen tecknar kollektivavtal som ger de anställda bra villkor när det gäller pension, försäkringar, fortbildning och stöd vid arbetslöshet.
Av alla Sveriges industrier har livsmedelsindustrin näst högst andel utlandsfödda anställda. För många nya svenskar är det livsmedelsindustrin som ger dem deras första jobb i det nya landet och visar dem vägen in i det svenska samhället.
Vi måste öka takten
Svenska livsmedelsproducenter har kommit långt på vägen mot hållbarhet. Men vi är inte framme, inte än. Därför har Livsmedelsföretagen tagit initiativ till ett industrigemensamt Hållbarhetsmanifest byggt på fem ambitiösa åtaganden. Över 60 procent av livsmedelsindustrin har skrivit på och fler företag ansluter sig varje månad. Samtidigt sätter vi press på de andra delarna av livsmedelskedjan att öka sitt hållbarhetsarbete. Här är våra åtaganden:
FOSSILFRIA SENAST 2030
HALVERA MATSVINNET SENAST 2030
100% ÅTERVINNINGSBARA MATERIAL SENAST 2030
GODA VILLKOR FÖR VÅRA LEVERANTÖRER
MER EFFEKTIV VATTENANVÄNDNING
Läs mer i vårt hållbarhetsmanifest.
Nu ställer vi om
Så här gör vi
Den svenska livsmedelsindustrin ställer om. Här är några exempel på hur.
2020 skiftade Coca‑Cola i Sverige hela den lokalproducerade PET-portföljen till återvunnen plast. Därmed minskade Coca-Cola användningen av nytillverkad plast med 3500 ton per år. Det motsvarar en minskning av CO2-utsläpp i bolagets PET-förpackningar med 25 procent per år jämfört med innan övergången då portföljen bestod av omkring 40 procent återvunnen PET.
Sveriges familjer älskar sina tacos. I Pauligs fabrik i Landskrona tillverkas 400 miljoner tortillabröd varje år, med vete från svenska åkrar. Två av Pauligs svenska fabriker har uppnått byggnadscertifieringen Carbon-Neutral® och minskat sina utsläpp med 98 procent. Pauligs mål är att samtliga av deras tio fabriker i sex länder ska vara koldioxidneutrala till 2023.
Sedan 2018 kör Arla, ett av världens största mejerikooperativ, helt fossilfria transporter i hela Sverige. Alla Arlabilar på svenska vägar kör på etanol, HVO eller RME. För att försäkra sig om tillgången på bränsle har Arla installerat egna bränslecisterner på mejerier runt om i landet. Under det senaste decenniet har Arla investerat hundratals miljoner i omställningen av sin fordonsflotta.
2019 startade HKScan upp Gårdsinitiativet i syfte att minska lantbrukets klimatavtryck. På pilotgården Halla Gård kan grisarna bo tillsammans, springa omkring och gå ut i hagen när de vill för att böka, beta och bada gyttjebad. HKScans hållbarhetsgris har ett klimatavtryck på 2,3 CO2e per kilo benfritt kött – samma kött från utlandet har ett klimatavtryck på 8,4 CO2e/kg. Idag deltar 30 gårdar i initiativet, 30 till är på väg in och målet är att nå 800 gårdar innan 2030.
2019 började Oatly redovisa produkternas klimatavtryck – från åkern till butiken – på förpackningarna. Mängden CO2e (koldioxidekvivalenter) syns på baksidan vid innehållsförteckningen och i vissa fall även i en liten bubbla på framsidan. Beräkningarna är gjorda av en oberoende tredje part och värdena redovisas löpande på oatly.com.
Att vara vegan och försöka göra något som efterliknar en fast form var länge nästan omöjligt. Men det var innan Anamma utvecklade sin formbara färs. Anammas unika konsistens gör det enkelt att smaksätta, forma och tillaga egna bullar, biffar eller burgare. Färsen är rik på protein och har 90 procent lägre klimatpåverkan jämfört med nötfärs. Dessutom är den glutenfri och nyckelhålsmärkt.
30 procent av all frukt och grönt som odlas slängs, ofta helt i onödan. Rscued räddar varje år 300–400 ton fullt ätbara frukter och grönsaker som pga skönhetsfläckar eller småskador vanligtvis skulle sorterats bort. Det man räddar beskärs, sköljs och tvättas och blir till goda juicer, smoothies, shots och mer. Frukter och grönsaker som inte riktigt håller måttet blir kompost och bidrar till ännu mer frukt och grönt.
För kaffeproducenten Löfbergs – som köper kaffebönor från 40 000 odlare på andra sidan jorden – är social hållbarhet en prioriterad fråga. För att försäkra sig om att odlarna har goda villkor arbetar Löfbergs bland annat med de välrenommerade certifieringarna EU Ekologiskt, Fairtrade och Rainforest Alliance. Löfbergs köper bönorna direkt från odlarländerna och reser ca 150 dagar om året för att besöka kaffebönder på plats.
Sedan starten 2011 har Zoégas hållbarhetsprogram Coffee by Women skapat hållbara och förbättrade försörjningsmöjligheter för tusentals kaffeodlare i Kenya och Rwanda. Förutom utbildningar i hållbar kaffeodling innefattar programmet även kurser i ledarskap och självutveckling. Insatser som möjliggör fortsatt odling och säkrar försörjningen för framtidens kaffeodlare.
The Absolut Companys destilleri i Åhus är ett av världens mest klimat- och energieffektiva i världen, med 60 % lägre energiförbrukning per liter destillerad alkohol än ett genomsnittligt destilleri. Absolut har även åtagit sig att senast år 2030 göra en helt koldioxidneutral produkt och att allt vete man använder ska vara hållbarhetscertifierad.
2009 satte Lantmännen, med 25 000 svenska bönder som ägare, mål att minska utsläppen från egen produktion med 40 procent till 2020. Målet uppnåddes redan 2015. Ett nytt mål om ytterligare 40 procents minskning nåddes under 2020. Mellan 2009 och 2020 minskade Lantmännen utsläppen i absoluta tal med 62 procent och är på god väg att uppnå fossilfri produktion i Sverige till 2025.
Sedan 2014 har Orkla Foods Sverige minskat sitt klimatavtryck med 25% och år 2025 ska den siffran vara 60%. I 2018 tog de nästa steg i hållbarhetsarbetet när de invigde sin fossilfria ostkakefabrik i Frödinge. Fabriken använder sig enbart av 100% förnybar energi. Senast 2030 ska Orkla Foods svenska produktion vara helt fossilfri.
Från matsvinnare till klimatvinnare
Det finns en hel del vi kan göra som konsumenter också. En av de mest effektiva sakerna är att minska vårt matsvinn. En tredjedel av all producerad mat kastas eller går till spillo, varav det mesta i hemmet. Om matsvinn var ett eget land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser efter Kina och USA. Att minska sitt svinn är lätt och bra för både klimatet och plånboken. Här är några tips:
Köp inte mer än du behöver
Planera dina måltider. Tänk igenom när du ska äta det du köper. Gör en inköpslista och håll dig till den. Undvik impulsköp. Du kommer slänga mindre mat och spara pengar.
Titta, lukta, smaka
För det mesta går det bra att äta mat även efter bäst före-datumet. Använd dina sinnen – titta, lukta och smaka – innan du slänger mat.
Älska dina rester
Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller – om du förvarar dem i kylen kan du äta dem så länge de smakar och luktar bra och inte har blivit mögliga.
Använd frysen
Rätt förpackade behåller fryst mat både näring och smak, och har du fryst mat hemma så kan du alltid lätt improvisera fram en måltid.
Ge frukt och grönt extra kärlek
Skadad/kantstött frukt och grönt blir snabbt dåliga så behandla dem med omsorg. Förvara dem i kylskåpet eller någonstans svalt och inte i direkt solljus så håller de sig fräscha längre.
Frågor på det?
Nej, filmen är inte på riktigt. Det är en mockumentär producerad av Livsmedelsföretagen.
Erik Karlsson spelas av en svensk skådespelare. De amerikanska investerarna är också skådisar. Fokusgrupperna är inte skådespelare men informerades efteråt om syftet med filmen.
Magnus Söderlund är en riktig professor på Handelshögskolan i Stockholm. Det han pratar om i filmen har hänt.
Vi vill rikta uppmärksamhet mot en väldigt angelägen fråga: Hur kan vi på ett hållbart sätt producera högkvalitativ mat till 10 miljarder människor? Vi hävdar inte att vi har alla svar men vi tror att vi har några av dem. Den svenska livsmedelsindustrin har kommit långt på vägen till hållbar produktion, och vi vill dela med oss av hur vi gör det. Omställningen till hållbar produktion kommer gå mycket snabbare om vi samarbetar och lär av varandra.
Nej, det gör vi inte. Det är lika absurt som det är onödigt. Filmen och dess premiss är vårt sätt att få din uppmärksamhet för att prata om något väldigt angeläget: hur producerar vi mat åt 10 miljarder människor utan att förstöra planeten? Vi tycker inte att labbodlat människokött är en bra idé, men vi välkomnar alla sorters innovationer och nya teknologier som kan få oss närmare målet om hållbar livsmedelsproduktion. Labbodlat kött är ett bra exempel, precis som GMO och gentekniken CRISPR.
Nej, det gjorde de inte. De serverades svensk entrecote. Men de flesta av deras reaktioner är genuina.
Ja, det var det.
Vi är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag som producerar mat och dryck i Sverige. Vi har cirka 800 medlemsföretag som representerar alla typer av livsmedelsproducenter – små och stora, svensk- och utlandsägda, familjeägda, lantbrukskooperativ, med mera.
Läs mer på livsmedelsforetagen.se
Nej, inte än. Men det är en världens mest hållbara livsmedelsindustrier. Och vi har väldigt ambitiösa mål för framtiden som du kan läsa om i vårt Hållbarhetsmanifest.
Nej, men det är ett vanligt missförstånd. När det görs på rätt sätt med modern teknologi så är industriell matproduktion både effektiv och hållbar. Småskalig matproduktion är väldigt värdefull på många sätt och många av våra medlemsföretag är småföretag med 1–10 anställda. Men om vi ska föda 10 miljarder människor kommer vi behöva producera mycket av vår mat i fabriker. Det bästa vi kan göra är att bli ännu bättre på att producera industriellt och hållbart.
För en hälsosam och hållbar livsstil rekommenderar vi att du följer Livsmedelsverkets kostråd. Kostråden är baserade på de Nordiska näringsrekommendationerna som i sin tur är ett resultat av en gedigen utvärdering av all relevant forskning inom näringsområdet. En snabb sammanfattning: ät med måtta, ät mer grönsaker och fullkorn, ät mindre rött kött, ta det lugnt med saltet och glöm inte röra på dig.
Ja, vi är medvetna. Men tack för att du frågar. Vi funderade på att kalla kampanjen ”Eat a Swedish Person” för att undvika all grönsaksrelaterad förvirring, men efter noggrant övervägande valde vi att rulla tärningen och köra på ”Eat a Swede”. Vi älskar kålrot, denna svenska stolthet, och om vi kan bidra till att den får all den uppmärksamhet som den förtjänar så blir ingen lyckligare än vi.
Ät mer svenskt
